måndag 31 oktober 2016

Gråväder, loppor och måndag på det....

I helgen har det varit ett strålande vackert höstväder med grader som legat just på fryspunkten...tjhohoo för det!! För det betydde frusen lerväg och inga grisiga hundar!!
Idag verkar t.o.m vädret känna att det är måndag och är på sitt sämsta humör = grådassigt med +2 grader = lerigt. Insert sur emoji!
Nåja nu är jag ju inte så mycket utomhus mer än med hundarna, men man blir ju gladare av lite sol.

På tal om helgen har jag inte gjort så mycket mer än snaggat Puma och städat + hittat löss/loppor på Puma, städat lite mera och bytt sängkläder :O
Merde....blir att åka in och fixa loppmedel åt henne idag, lillstackaren, ja till dem båda förstås för jag måste ju givetvis behandla Diva oxå för säkerhets skull.
Det är första gången som någon av dem har loppor på sina 5 och 9 år och jag vet inte riktigt varifrån de kan komma. Men har pratat med ägarna till de få hundar de har hängt med sista tiden, utifall de oxå har fått eländet.
Finns tydligen allt från sandloppor till snöloppor, och denna årstiden tydligen några eländen som trivs i fukt. Och Puma med sin trassliga päls har väl varit en perfekt plats att boa in sig på för de små rackarna. Hua....
Nu kliar det i hela kroppen på mig oxå :O

Nu börjar man känna att tempot på arbetet börjar öka igen, vilket den alltid gör denna tiden i slutet på året. Och detta medför ju som vanligt att min sömn krackar p.g.a stress. Somnade inatt vid 04 snåret och är trögstartad som sengångare på valium idag :/
Vaknade vid 10 och tar min morgondos med värktabletter och fitnesskapslar och väntar att någon av dem ska "kicka" igång mig så dagen ska starta. Men idag ser det mörkt ut på "Kameruns avbytarbänk".....
Klockan är nu 12 och jag är mycket tacksam för den flexibilitet jag har med mitt jobb då jag fortfarande sitter i sängen under täcket.

Jobbar ju hemma på HK så jag ska hoppa i myskläderna, knalla ut med hundarna (som för övrigt är lika trötta som jag), ta några koppar kaffe och sätta mig på kontoret. Och där lär jag ju bli kvar tills kvällningen....

PÅ återhörande
//Kerstin

måndag 24 oktober 2016

Oktoberblues...

Idag vaknar jag upp och känner mig både ledsen och alldeles tom, som att ingenting spelar någon roll.
Kanske är det för att det är alldeles grått och regnigt ute som bidrar till den förstärkta känslan.
Jag har funderat mycket på livet i stort och smått den senaste tiden, och kanske är det någon 50-års dipp där man känner att livet rinner iväg från en utan att man hinner med riktigt.

Jag tänker mycket kring familjen nu och i framtiden och om hur allt ska ordna sig för alla. Lever jag som jag själv vill eller lever jag som andra tycker att jag ska göra???
Rinner mitt liv iväg utan att jag hinner med, och själv är med och utformar det?

Ja det är mycket funderingar kring alltmöjligt nu, eller så blir det så att man lätt grottar ner sig i känsloträsket när man är lite trött och ur fas.
Vet inte...men idag känns det som att jag inte ens orkar och vill kliva upp ur sängen. Till vilken eller vems nytta ska jag göra det??

Det finns så mycket måsten och borde just nu, och strider som jag borde ta tag i, men måste man alltid orka allt hela tiden??
Tror att jag tar en timeout några dagar så det får sätta sig och klarna om vad som är viktigast och i vilken ända jag ska börja reda ut mitt så kallade liv.

//Kerstin

lördag 9 juli 2016

Hörde jag en SEMESTER skål?? :)

Ja men jisses hur tiden bara drar iväg. Har tänkt uppdatera här hur många gånger som helst, men så kommer livet och "ikkeorken" emellan hela tiden.
Man känner att det inte hänt något värt att skriva om, eller liknande...

Mycket jobb och lite ork har det varit hela våren. Även om jag blivit piggare med levaxinet så känner jag mig långt ifrån pigg och alert, eller ens en liten gnutta "normal". Men det blir väl bra det också vad det lider, även om alla prover visar att allt är bra. De har dock inte "fysiskt" kollat min sköldkörtel än så den kan ju ha lite vajsing.
Ska kolla upp allt sånt där till hösten...men nu jäklar i min låda är det semester!!!
Tjoohoooo på det minsann :)

Galet efterlängtad är denna stunden, för imorgon drar vi 1 vecka till Mallis HELA familjen och sedan drar jag och Uffe vidare från Barcelona via kusten till Italien med bil :)
Oj så jag har längtat efter detta och semestern överlag...behöver bara få vila och ladda mina batterier ordentligt!!!

Vädret här hemma har ju varit helt tragiskt de sista 2 veckorna och man bara längtar ifrån detta eviga regnande. Vi har rensat på gården och kapat några träd till, och fyllt på med massor med ton jord. Planterat en häck "kind of", buskar iaf och planerat mark för en Attefallare.
Mycket slitande har det varit + mitt dejtande med vedlkyven :)

Nu börjar vi se ljuset i tunneln, då allt är planterat och jorden utjämnad över de tidigare blåbärssnåren, och även grässådd!!
Hoppas bara att de senaste dagarnas skyfall inte förstört grässådden och sköljt ner fröna till grannens uppfart istället.

Nåja då får vi ta tag i det när vi kommer hem igen, för nu ska jag baske mig bara tänka på att lata mig i flera veckor framöver. Och tusans så skönt och välbehövligt det ska bli!!

För efter semestern så installerar vi nog helt nya ekonomisystem på jobbet, så då måste jag vara pigg och alert igen...eller åtminstone någorlunda mottaglig för information så gott det kan gå för en stofil, vilket kommer att ge en enorm lättnad jobbmässigt framöver.
Yey på det liksom :)

Nej nu är det dags för denna reseledaren att hoppa i snarklådan, för imorgon fm så draaaaar vi till varmare breddgrader <3

Tur att grannar och vänner ställer upp som hundvakt och husvakt <3
De är änglarna i mitt liv <3

Gonattens //Kerstin

onsdag 6 april 2016

Levaxin vecka 3

Snart efter snart 3v med Levaxin så har jag mått mycket bättre än på länge. Även om jag fortfarande är trött så är den inte "förlamande" längre och humöret är fantastiskt bra.
Har inte varit orimligt arg eller ledsen under denna perioden och min stresskänsla har också försvunnit...tjoohoo vilken lättnad.
Och lyckligast är nog stackars Uffe då han slipper att oskyldigt hamna i skottlinjen 24/7!!

Svullnadskänslan i tungan och svaljet har också försvunnit, eller om jag vant mig, så det känns skönt. Och även en dov ömmande tryckkänsla bakom bröstet som jag hade de 2 första veckorna har också försvunnit.

Däremot är jag öm på halsen och har varit det i flera månader så det måste jag nämna till läkaren så det inte är någon inflammation i sköldisen. Har även tappat det mesta av mina yttre delar av ögonbrynen vilket ser ganska dumt ut då jag har ögonbryn som en arab. Och de går inte att noppa längre för de blir de kala, så nu ser jag ut som en spretig vildvuxen galning :/

Trist med allt detta sjuksnacket men jag skriver för att själv komma ihåg hur jag mådde och om när ev biverkningar startar m.m.

Men det händer kul saker här också, vi har haft så vackert väder under en period med + grader och stekande sol. Man ser hur snön bara krymper från timme till timme och isen utanför på fjärden har öppnats i en råk.
Snart kommer fiskmåsarna också och då är det typ sommar :)

Helgen som var så hängde jag med Vincent och Ebba med company och gissa om jag har tankat älsk och fått busa. Och nästa helg har jag bestämt att jag vill vara barnvakt åt Vincent, så de kära föräldrarna får faktiskt hitta på något eget att göra för då är han bara min :)

Vill även ha Ebba efter att vi varit i fjällen nu när hon äntligen är frisk från alla dagisbacilluskerna. Känner bara att jag inte fått tillbaka nog med ork än för att fixa en gemensam övernattning av dessa mina små älsklingar, men det kommer säkert med tiden.

Skrattar nu åt mina små fyrbeningar här som är nyrakade, det klias och ålas runt hela tiden, för att sedan snabbt krypa ner under en filt för att värma sig.
Det är klart att när skinnet får chans att lufta sig efter vinterpälsen så blir det ju lite kli, men jag väntar bara in att min tramadol ska börja verka så ska jag duscha dem och pyssla om dem ordentligt.
Det är så kul att se hur lycklig och busig Diva 9 år blir när hon blir klippt, hon far runt som en lite valp igen och vill busa hela tiden så Puma 4 år blir alldeles förskräckt...hahaha...ja dessa små lurvskallar :)

Nej nu ska jag surfa vidare i etern en stund innan vi hoppar in i duschen.
//Kerstin

onsdag 23 mars 2016

T4-or och T3-or hit och dit…..

Jisses, jag har gått med i en sköldkörtelgrupp på fejjan och hujja så mycket elände och biverkningar de har :O
Både av att inte få hjälp från sjukvården med att ställa in rätt dos på mediciner, verkar ganska svårt faktiskt, och att faktiskt hitta läkare som förstår att en sköldkörtel inte bara kan behandlas utifrån T4 resultat utan denna måste även kunna förvandlas till T3 också för att göra verkan. Annars kan man äta sitt Levaxin till ingen nytta alls.

Måste man vara doktor för att kunna stå på sig?? T3 ska vara 1/3 av T4 för att vara rätt och man ska må bra.
Och är det inte det så bör man få mer T3 eller något som kallas Lio.
Ja herregud vilken djungel!!

Jag har även börjat få en läskig känsla av att tungan sväller, och att halva sidan i svalget känns konstigt. Vet inte om det är biverkningar från med, men jag dokumenterar här så jag kan gå tillbaka och läsa framöver om det inte ger sig.
Har även fått en accelererande värk i lederna och då främst i benen, men det brukar jag ju få om jag blivit kall. Och så har jag varit utan magnesium i en dryg vecka så det kan också spela in, men det bunkrade jag upp igår och tog på kvällen , så vi får hoppas att det bättrar på sig nu.

Ja livet kan tydligen inte få vara enkelt. Men mycket piggare är jag så TJOOHOO på det :)
//Kerstin

tisdag 22 mars 2016

Gott och blandat, fast mest gott :)

Måste säga att det däringa Levaxinet nog hjälper, för jag har blivit så ofantligt mycket piggare än vad jag var innan, fast det inte ens gått en vecka än :)
Tjoohoo för det!!!

Monsterhumöret har lugnat sig och fram kikar mitt glada och soliga humör...jag säger bara välkommen, länge sen sist :)

Vad har hänt mer, jo vi har haft en jordbävning i helgen som mätte 4,2 på richterskalan, vilket var ganska häftigt!! Huset bara skakade och det dånade så det tog en stund att fatta vad det var som hände.

Solen skiner som aldrig förr från en klarblå himmel, och har så gjort i en vecka. Tyvärr ligger vi på ca -8 grader just nu så det biter lite i kinderna, speciellt om det fläktar på.

Idag har jag en massa jobb, lite shopping samt barnvakteri på agendan, så jag får nog dra igång dagen illa kvickt om jag ska hinna det tänkta innan lille Go kommer vid 4.
//Kerstin

torsdag 17 mars 2016

Nämen hej "snart 50 och måste äta piller resten av livet" :/

Ja då har läkarn ringt mig idag om mina provsvar och det var inte varken klimakteriet eller seriös dårvarning på mig just nu, utan för låg sködkörtelfunktion.
Det medför ju att jag måste äta Levaxin för resten av livet...vilket jag ogillar skarpt :/

Men nu när jag läser om alla symtomen så stämmer ju hela bunten in helt klockrent. Jag har verkligen varit så otroligt onaturligt trött under en längre period, vilket säkert i sin tur ger humörsvängningarna.

Även om jag inte är glad åt att det är en obotlig medicinsk åkomma, så är jag jätteglad över att jag kan få hjälp att bli mig själv igen :)

Har även haft mommogos här i dagarna 2 då Sandra och Vincent sovit här när Uffe varit på möten i hufvudstaden.
Oj vad jag lekt och gosat i massor, och igår när det var kalasväder här så gräddade vi våfflor ute på altanen och åt med grädde, lchf sylt och nutella.
Riktiga höjdardagar som man lever länge på :)
//Kerstin