Idag är jag lite beklämd. Jag var och hämtade pizzor till mina målande grabbar, och medans jag väntar på att de ska bli färdiga så sitter jag och studerar folk i restaurangen.
Där sitter en rullstolsburen kvinna med 2 vårdare. Kvinnan pratar med dem, men de är båda uppslukade av sina mobiler. Hon ställer en fråga upprepade gånger till den kvinnliga vårdaren och säger till slut HALLÅ! Då först reagerar vårdaren och säger lite surt att jaha, du kallar mig för hallå!!
Men va fasen hon hade ju ställt en fråga flera gånger utan svar p.g.a att den kvinnliga vårdaren sitter med näsan i mobilen.
Tittar även på kvinnans klädsel och nu höll mina proppar på att gå. Där sitter hon med både jackan och tröjan högt upphasad under skulderbladet, och rygglutet helt naket och bart.
Hon ser annars mycket fin ut och verkar så mån om sitt yttre, men är helt ovetandes om hur hon har kläderna i vild oordning.
Man tycker ju att vårdarna skulle ha sett detta när de satte henne i stolen och genast korrigerat detta. Men ikket...hon får t.o.m gå på restaurang och äta och se ut sådär.
Jag blev så heligt förbannad, både på vårdarnas nonchalans och mitt eget usla civilkurage.
För givetvis skulle man ju ha gått fram och påtalat detta för vårdarna. Men det känns ju så makabert att måsta säga åt folk hur de ska sköta sina jobb, och det är ju lite av min akillsehäl :(
Men att inte folk ska ha någon slags yrkesstolthet över huvudtaget. Om man inte bryr sig om sina medmänniskor och deras välmående, då ska man fasen i mig jobba i en källare med döda ting!!!
Grrrr….är så jäkla förbannad!!!!
Och hade jag vetat vem deras arbetsgivare var så hade jag definitiv ringt och påtalat deras uppenbara brist på duglighet!! För om detta kan ske på allmän plats, vad sker då i vårdtagarens hem där ingen ser?????
//En mycket arg Kerstin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar