Hoppsan....

Det går lika dåligt med mitt frekventa bloggande som med min LCHF livsstil....
Jag äter bra mat från grunden och inte så mycket kolhydrater i det, men sen tillkommer det ju nån macka eller nån kaksnärt eller godis.
Ser att jag alltid skriver att nu jäklars ska jag ta tag i det, men det planar alltid ut efter nån dag. Nu har lederna börjat ge sig till känna igen, så för 1 vecka sedan så äter jag strikt. Förutom en lite tårtsnärt på systers kalas....

Men idag blev jag lite stolt över mig själv när jag var in på godishuset och skulle köpa snus. Jag frågade U om han ville ha något speciellt, men han muttrade hit och dit och tillslut blev det ett "överaska mig"!
När jag väl vandrade runt mellan de 1 miljon godislådorna så tappade jag sugen på allt vad godis heter och köpte ingenting....minen på min man efter detta var oslagbar, och han har muttrat hela kvällen framför Games of Thrones om detta.
Men jag blev stolt för sockersuget är borta!!
Och bara efter denna veckan utan kolisar så är värken i lederna mycket lindrigare och stundvis helt borta :)

Tänk om fler "värkisar" skulle förstå vilken inverkan vår kost har på vårt välmående och speciellt vår värk, då skulle nog fler lägga ner sina kolisar och må kanonbra!!

Annars har det här året varit ett ganska tungt år rent psykiskt och känslomässigt, och utbrändheten kom som ett brev på posten i våras.
Mamma fick bröstcancer, och jag följde med henne på strålningen i Umeå i 3 veckor. Och även om mamma drog högsta vinsten i cancerlotteriet och klarade sig med enbar op och strålning så träffade vi så många olika och endel väldigt tragiska öden därnere. Man känner verkligen hur skört livet kan vara och så jävla grym denna sjukdom är!!

Lägg till jobbstress och privat känslomässig berg o dalbana så kan det ju egentligen inte sluta på annat sätt än att jag kraschade. Blev helt slut i både knopp och kropp och orkade ingenting.
Reser mig sakta som alltid, men slås ner av min iver att hjälpa och hinna så mycket.
Med jämna mellanrum slås fötterna undan och jag ligger åter i sängen och orkar knappt andas....minsta lilla krav från något håll knäar mig direkt.

Försöker att strukturera upp min tillvaro men det går inte alls, och då hamnar jag alltid i denna sistaminuten stressen som dränerar mig direkt.
Jag vet ju så väl vad jag kan och inte kan ta på mig och hur jag ska handskas med hela situationen, har ju tyvärr varit här många gånger förut, men det är inte så enkelt i verkliga livet.
Så fort jag får upp näsan ovan ytan så är jag så snabb på att erbjuda min hjälp, ork och tid till alla som behöver den, fast jag i själva verket behöver den bäst själv. Och detta är vad som kommer att knäcka mig i slutändan.....jag måste lära mig att säga NEJ!!

Givetvis är det ju inte bara andra som dränerar mig för jag är värst på det själv. Så fort jag är lite piggare så får jag en miljon ideer som jag vill sätta i verket och sen är det ju bara att bita ihop när tröttheten sköljer över en och ro fanskapet iland. Måste även lära mig att sätta gränser för mig själv!!!
Att inte dra igång en massa projekt som sen faktiskt måste slutföras oxå.
Ex, jag fick för mig just innan vi åkte ner till Umeå på strålningen att jag skulle med sonens hjälp renovera mitt blivande healingrum - blev det klart? NEJ!!
Skulle samtidigt med samma son måla om vardagsrummet och provmålade 2 fyrkanter mitt på den synligaste väggen för att hitta rätt färg, gjorde jag det? NEJ! Blev det målat? NEJ
Och samtidigt satt jag och ritade på vår nya fjällstuga så vi kan söka bygglov för en större stuga. Nåja den ansökan kom tillslut in 3 månader senare, bara för att få veta att vi även måste söka lov hos länsstyrelsen....
Den ansökan fick jag iväg i fredags....phju...och halleluja moment på det lixsom!!

Men det är bara ett axplock på allt elände jag ställer till för mig själv, sen tillkommer ju även sånt vi inte kan styra över som ett avlopp som slutar funka och som gör att vi givetvis måste gräva upp hela jävla gården igen för hundrafemtielfte gången!! På min födelsedag!! Och där står man utan vatten och lagar lasagne och tacopizzor med ett diskberg som heter duga, och blickar ut över katastrofområdet där utanför.....
Sen låg jag i fosterställning i 2 dygn igen för att sen resa iväg till Prag med jobbet....trött som en gnu och fräsch som en gammal skurtrasa. Inte konstigt att jag åkte på tidernas förkylning där.

Blev då liggandes i 1 vecka i en mancold utan like, och efter det har jag inte orkat komma igen. Försöker pigga på mig allt jag kan, men nu är det nog allvar....
Huvudet är som att jag skulle ha sirap i det och det känns jobbigt att bara andas och finnas till. Men tid att känna efter finns inte för nu ska bokföringen in under veckan och dit lär all min ork gå....

Ja som vanligt blev ju inte detta något vidare muntert inlägg, jag får nog byta namn på bloggen till klagomuren istället om jag ska hålla på så här.
Nej, nu får jag avsluta och he mig upp i sängen för imorgon drar vi igång helvetesveckan igen.

//Kerstin

Nä nu jäklars....vassrugge eller beach 2017???

Nä nu jäklar är det jag som får ta i med hårdhandskarna....
Om 3 ynka månader så är vi inne i juni månad och om man ens ska våga sig ut på altanen i sin ensamhet i bikini så måste det börja hända grejjer nu!!!!

Skrev ju tidigare om mitt eviga fuskande, och det har absolut inte avtagit :/
Fibron gnager på hela tiden, med endast uppehåll under vår tripp till Spanien Playa Flamenca och Alicante. Värmen gör så mycket gott för lederna även om det bara var ca 14-16 grader i skuggan där, men att köpa ett semesterboende där som tanken var är helt uteslutet då vi vill ha det varmare under våra vintrar i solen.
Nåja, världen går inte under med det.....jag får helt enkelt köra på beprövade vägar och strypa kolhydraterna till max igen så ommer jag att må sååå mycket bättre.
Och förhoppningsvist så släpper de 8 eländiga överskottskilona oxå i bara farten :)

Det värsta i hela kråksången förutom de extra kilona är väl hur hudens elastisitet helt verkar ha försvunnit och allt bara saggar och hänger.....överallt....what the f#uck....

Nå jag får googla på hur jag kan åtgärda det senare....nu är det lederna och vikten som är i största focus. Och 8 kilo till sommaren borde gå, eller???
Jag kämpar för det iaf, med start idag :)

Ha en fin dag alles, här blir det att sitta med bokföringen tills ögonen går ikors. Och att sen googla på renoveringsdetaljer in absurdum för att vara beredda när snickisarna kommer nångång under senvåren.

Ciao//Kerstin

Panikansning av kamelhårskalsongerna.....

Ja som rubriken säger så är det en smula panik här, fast på gott istället för ont ;)
Darlingen har nämligen bokat in oss någonstans över helgen, och det enda jag vet är att jag ska packa ner badkläder, varma kläder och inte alls för uppsnofsade middagskläder och vara redo för avfärd ikväll :O

Spännande....mycket spännande!! Men det betyder ju att jag måste leta fram lien och ansa benen idag! Strax! NU!!!
Och det kommer ju att ta sin lilla tid + att jag ska hinna jobba, handla och vara barnvakt åt barnbarnet mellan 11:30 -16:30....phju....

Men fantastiskt underbart ska det bli framför allt! Han är som gullig och påhittig min älskade man <3
Det enda som känns en smula obekvämt är väl denna bikinidelen....eftersom man är i sin allra blekaste, fetaste och mest slappaste fas just nu så här strax efter jul.
Och hade nog behövt ett par veckors (1-års) förberedelsetid innan man åker.

Ja, eller vem försöker jag lura....så ser jag ju ut året om, förutom blekheten då som kan variera lite. Har faktiskt börjat träna LITE för att stärka upp min eländiga rygg, och en yogamatta har äntligen inhandlats och står där så ivrig i sitt hörn och längtar att bli invigd. På måndag så drar jag igång den nya morgonrutinen!!!

Ja nä nu kan jag inte ligga kvar här i sängen och skräpa längre. Upp och göra mitt lilla morgonpass, ut och ta en sparkrunda med hundarna och slutligen ansning av kamelhårskalongerna. Sen kan jag dra igång alla dagens sysslor och längta efter kvällen.

Ha en fin helg alla fina därute!
//Kerstin

Nu är det definitivt slut på julen.....

Nu är julhelgerna definitivt slut....har varit och vinkat av sonen och Amilia på flyget :( Alltid lika tråkigt när de åker, men nu går allt in i den normala jobbrytmen istället.
Julen är utstädad sen början på veckan...skönt!! Och nu in med det ljusa uppiggande igen :)

Här är det en klass 1 varning på blåsten så det blir spännande att se hur många träd som får ge med sig denna natt. Och graderna har oxå stigit från -28 till +3.....vad är det för väder vi har nuförtiden :O

Nu blir det alltså fullt ös på jobbet igen efter 1 vecka på halvfart, det är lite skönt det oxå på sitt sätt.

Hade middag för alla mina älsklingar igårkväll, ja alla utom Sandra som ligger i kräkisen :/ Då Fredde och Amillia drar hemmåt till Götet ikväll. Så underbart det är att få hänga med alla mina bästa <3

Nej nu är det dags att stänga ner datorn för idag och läsa senaste skvallertidningarna istället, en måste ju hålla sig ajour med deras varande och pysslande :P

På återhörande //Kerstin

Välkommen 2017

2016 var väl ändå ett himla bra år. Jobbet rullade på som vanligt och med Sandra som hoppade in och avlastade massor nu i slutfasen gjorde att jag inte fått magkatarr i år...tjhoohoo för det minsan :)
Och nu i början på det nya året ska jag sätta mig in i nya och förhoppningsvist snabbare och effektivare ekonomisystem!!!

Vi har ju även haft en fantastisk semestertripp med alla barnen + barnbarn och respektive. Sen fortsatte ju jag och Uffe med bil via Spanien, Franska rivieran upp till Gardasjön och Valpolicella vindistriktet. En helt underbar tur <3

Nu efter nyår så har jag inte avgett några löften, men en vit månad utan alkohol, socker och kolhydrater vore nog på sin plats!!
Nu börjar fibromyalgin besvära mer så då är det dags att göra ett break, speciellt när det har lovats stora vädervariationer åt båda håll. Både -26 och 0 grader under samma vecka....

Ny resa ligger i planeringstatdiet nu under januari månad om inte drömstugan blir tillsalu....vilket jag nu misströstar över...

Kanske kan det nya året även äntligen bjucka på en renovering av vår nedervåning som känns lite trött och sliten just nu. Men den är kanske önsketänkande :)

Ja ett nytt år blir det oavsett, och jag har mycket spännande att se fram emot <3

Så ett riktigt härligt 2017 önskar jag er alla ute i etern!! <3

//Kram Kerstin

Till min dotter- fortsättning

Glöm det jag skrev i förra inlägget....tydligen ska man måsta dras med detta elände HELA livet...mutter, mutter och gnäll :/ Ja givetvis ville den bara spara på sig och komma lagom till allt julfirande, så röd och grann och riklig...

Men förutom det smolket så är jag nästan helt färdig med allt innan jul. Ska bara göra Ernst stekta inlagda sttrömmingar strax och packa bilen så är jag klar :)
Whoohoo på det minsann :)

God Jul alla fina och sköt om er!

//Kerstin

Till min dotter- ev menopaus

Måste bara skriva detta så min dotter (när hon undrar i framtiden) får veta när morsans menopaus inträffade. Ja, vad jag tror iaf, men jag är 5 dagar "över tiden" och det är stort eftersom jag det senaste året haft himla täta perioder.
Så halleluja på det minsann....säger hon som alltid får mens när vi åker iväg på semester eller drar till fjällen vintertid med endast utedass!!

Så äntligen, 50 år, ung och mensfri whoop, whoop på det minsann.

Nu har jag ju ingen aning om man ska börja må dåligt oxå, men svettningar kan jag faktiskt längta efter då jag är en hiskeligt frusen person.

Idag är det annars en riktig höjdardag så här 4 dagar före jul, för lillkrabban och Amilia kommer hem från Göteborg och jag ska hämta HEM honom från flyget. (insert hjärtögons emoji).
Ska även fara förbi och köpa mig en kungsgran som vi ska klä imorgon. Alla julklappar är färdigköpta och jag väntar bara på att 3 av dem ska komma på posten vilken dag som helst, dock helst före julafton.

Iår firar vi jul hos mina föräldrar med 3 av mina syskon med familjer. Vi blir en hel drös på 18 personer, och vad roligt nu när vi även har barnbarnet Vincent och systerdottern Ebba som vi får tomta med. Julen blir alltid så mycket mysigare när man får se och uppleva den genom ett barns ögon.
Och det blir knytkalas så ingen behöver stressa och fixa all julmaten själv, enkelt och bra mao. Bara mysa och må :)

Nej nu ska jag rassla upp ur sängen och ta mig en sparktur med jyckarna i det +3 gradiga vädret....Inatt så spöregnade det och nu är det ishalka. Fasen oxå....bara nu snön får hållas sig kvar fram till julaftonen iaf. Man skulle ju kunna tro att man bor i södra delen av landet isf långt upp i norr.

Har även haft galet mycket värk nu sista månaden och sömnen har dragit åt pipsvängen som vanligt när värken och årsslutsstressen knackar på, men pratade med läkaren imorse som skrev ut både värk och sömntabletter så jag klarar mig över till den "Ljusa sidan" = över årsbokslutet.
Halleluja på det minsann :)

Nu blev det här ett väldigt spretigt inlägg som vanligt, men det speglar väl vad som rörs idet här huvudet. Allt och inget på samma gång :)
Får bara önska en riktigt God Jul till alla och envar, hoppa ur pyjamasen och dra igång dagen :)

//Kerstin