Och det kommer mer snö.....

Hahaha...ja herreje, man vet inte om man ska skratta eller gråta med all denna snön!
Tror nästan att det blir någon slags snörekord denna vintern, det har i princip snöat varje dag sen november känns det som.
I helgen mätte vi 90cm men efter 2 dagars snöuppehåll med en bitande kyla på -25 så har det börjat snöa igen och är -2, och de har lovar 20-30cm snö under 1 dygn........merde......

Nu ska ju inte jag klaga eftersom det är älsklingen som sköter den biten av vårt hushålle p.g.a min rackliga nacke, men vart ska man snart sätta all snö??
Och det känns som att gråvädret även tar över ens sinne med sin dysterhet.
Men snart slipper vi det ett par veckor iallafall, och sen börjar ju stugsäsongen i mars med skoter och uteliv varje helg. Där får man tanka så mycket lugn och ro och D-vitaminer.

Ja vi ska till Thailand för första gången och det är faktiskt väldigt tudelade känslor kring den resan både för Uffe och mig. Visst längtar man lite, men ändå inte.
Lite grann som att man ska göra en operation som säkert gör att man mår bättre sen känsla över det....alltså lite oroligt....skumt.... så har ingen av oss känt förut inför någon resa.
Och ska man tolka dessa känslor som att man inte ska åka dit då, eller??
Eller är det kanske bara för att vi inte alls vet vad vi kan vänta oss av det??
Tja mycket tudelat i känsloregistret är det, men om några veckor så är vi ju där och då får vi väl ta det som det blir.
Roligt blir iallafall att se Uffes bror Stefan och han tjej Malajs nybyggda hus i obygden någonstans, få träffa hennes familj, och se det äkta Thailand långt från turiststråken innan vi joinar resten av sveriges befolkning på någon solig ö.

Nåja vi slipper ju snön, det gråa och kylan ett ta iallafall så man ska ju inte klaga. Och att få ett break från jobbet längtar jag så galet fram emot, att bara få slappa och vara utan en miljon tankar på allt och ingenting.
Vi är just i en fas med jobbet där vi bytt ut både faktura och leverantörsprogrammen till ett helt nytt system, som säkert kommer att kunna underlätta massor för oss. Men just nu kan man hålla sig för skratt då det är en miljon saker att ta in, och med hjärnkapasiteten som hos en guldfisk (jag) så är det ju inte helt enkelt alla gånger.
Men jag vi kämpar på Sandra och jag, och plötsligt så måste det ju kännas helt logiskt på alla plan tycker man.
Löneprogrammet gav jag upp med efter att ha suttit en hel dag och kämpat, försökte ringa supporten där det var 86 min kötid, så då gjorde jag lönen i vårt gamla program istället. Det nya får vänta tills nästa årsskifte istället...tyvärr...

Ja så ser mina dagar ut för tillfället så en semester blir nog säkert välbehövligt och inte så dumt ändå i slutändan.

Over and out//Kerstin