torsdag 12 november 2015

Ännu en grå dag

Vi har ju haft en sån underbart vacker och varm höst i år så man är inte van vid detta mulna gråväder. Men nu verkar det inte finnas annat än såna dagar :/
Igår kom de första snöflingorna men vi har för varmt här vid kusten för att de ska stanna. Ser massor med bilder på fejjan över vintervita trädgårdar, men antar att vi får vänta ännu ett bra tag innan vi också får det.
Jag längtar så galet mycket efter snö och minusgrader just nu. Allt blir så lerigt och skitigt härute, bilen, hundarna och mitt humör :/

Igår beställde jag förresten tid till kiropraktorn och ska dit på måndag...yey på det!! Men hon sa att jag måste till läkaren också för att utesluta så det inte är något annat som bråkar därinne.
Jag som är lite hypokondrisk och alltid haft galopperande cancer i hela kroppen ser ju genast olika skräckcenarion framför mig...och det galopperar rejält kan jag lova.
Även om hon pratade om ev, framfall så kan det ju vara "annat" oxå!!
Fasen vad less jag blir på mig själv. Skulle nog behöva en lobotomi i första hand ;)

Tjoohoo förresten!! Nu börjar det snöa här!!!!!
Nu blev allt genast mycket roligare :D

Min tapetsering som jag ordat om här tidigare har helt fått ligga på is eftersom jag inte har kunnat göra det själv. Och U har lovat att hjälpa mig med det.
Tidigare hade jag blivit galen av frustration på denna rackelkroppen, men nu är man väl härdad och van så jag bara finner mig i situationen och tar det som det kommer och stressar inte upp mig över det.
Även om det kliar i fingrarna att slänga upp dem så måste jag låta kroppen få värka av sig först.

Nej nu ska jag ta mina jyckar på prommis och få njuta av snöflingorna så länge de kommer.
C you//Kerstin

måndag 9 november 2015

Jefla rygg….

Jag har i 1 års tid haft stora problem med ryggen till och från, men under de senaste månaderna mest till.
Ont som en gnu men inte sådär att den fastnar i nåt ryggskottsläge eller så. Och ibland vid stor smärta har jag t.o.m svårt att kissa.
Jag har tänkt beställa tid hos kiropraktorn Monica Uusitalo hur länge som helst, men när ryggen blir lite bättre så känns det som att det är onödigt eftersom jag är "bra".

Idag vaknar jag helt utan ryggont men under min prommis med hundarna ca 600m blir den bara värre och värre. Så när jag äntligen staplar mig in är det bara att ta Tramadol :(

Fasen också jag som har galet mycket jobb just nu.
Tycker att det är så konstigt för förr om åren om jag fick ont i ryggen så blev den bättre av att jag promenerade i ca 2 km. Idag hade jag aldrig tagit mig hem om jag hade gett mig ut på en sån strapats...mutter, mutter och morr.
Och nu kommer den hur som helst och när som helst, utan att jag har gjort något innan. Kanske ändå att vi måste åtgärda sängen med en hårdare bäddmadrass eller nåt. U har tjatat om det länge men jag tycker ju att sängen är så skön.

Nåja jag ska ringa kiropraktorn i morgon för idag ringde jag för sent, så får vi hoppas på underverk.

//En förbaskad och sleeten Kerstin

lördag 7 november 2015

Myslördag

Idag hade jag tänkt vara kreativ och lite våghalsig och slänga upp tapeterna i Freddes/gäst rummet.
Men efter att ha synat dem noga så kändes det säkrare att vänta på att U ska ha tid och hjälpa mig i morgon.
Det var så dyra tapeter så jag vill inte förstöra dem eller göra ett för dåligt underarbete.

Surrade med Fredde och berättade att jag skulle tapetsera hans gamla rum och han tyckte väl inte att det behövdes, det är ju så fint där, Hm vars har vi hört detta förut ;)
Och sen när jag berättade om mitt tapetval höll stackaren på att svimma...rosa fjärilar var nog inte hans melodi. Men det kommer att bli såååå fint att t.o.m han kommer att älska det, hoppas, tror och försöker jag intala mig.
Men what the f#ck...han har ju flyttat hemifrån och nu är det jag som bestämmer ;) Och rummet blev ju så kalt efter det att han flyttade och tog med sig alla fina tavlorna därifrån.

Så idag har jag istället hängt med "the love of my life" Vincent och hans mamma <3 <3 <3
Måste bara garva åt Sandra, de kör en monster bil en silverrado av någon sort, och hon hade varit iväg före tuppen och handlat på storheden. Och när hon kommer tillbaka hem till innerstan så hittar hon ingenstans att parkera monstret.
Då ringer hon mig och frågar om hon och Vincent kan komma och hälsa på tills Andreas har tid att parkera bilen.
Kan inte annat än garva läppen av mig :D
Och jag älskar ju att få ha dem här och pussa och krama mitt lilla penntroll så jag har myst massor.

Vi drog även ut till Storheden igen och handlade lite julklappar. Tror inte att detta är sant, men jag är nästan helt färdig med alla klapparna, har bara det roligaste kvar till småstjärnorna :)
Vilken underbar känsla...en december utan ångest :)

//Kerstin


fredag 6 november 2015

Älskade spöken…länge sen sist :)

Satt och surrade med min älskade brorsdotter Hanna i går på vår lunchrast, hon och hennes pojkvän har fått en lägenhet förra helgen och de har varit där under kvällarna och skruvat ihop möbler och fixat och sånt.
Men Hanna känner att det är "någon" i läggan och att hon känner ett visst obehag över att vara där.

Så jag "tonade" in mig på läggan och mycket riktigt så ser jag en gammal vithårig man med käpp, rak i ryggen som en fura och man får en militärisk känsla med honom.
Han visar mig att han dött av ett trauma på höger sida av huvudet, antingen en stroke eller genom en olycka där han skadat den sidan av huvudet.

Jag ser honom knalla runt i lägenheten sökandes efter sin fru, som givetvis inte är där, och sen ser jag honom gå genom en vägg precis som att lägenheten har varit större tidigare med fler rum.

Jag hjälper honom sen över till "ljuset" och lägenheten känns lugn och harmonisk igen.
Hanna och jag pratar om vad jag sett och hon berättar att den kvällen när hon var där och kände att någon annan var där så fick hon oförklarligt jätteont på endast höger sida av huvudet, där han visade att traumat varit.

Senare på kvällen messade hon mig och berättade att där jag såg honom gå igenom väggen låg tidigare ett kontor som hörde till lägenheten, men som stängts igen för att göra en 2:a.

Tror att hon tyckte att hennes faster var ganska creepy som kunde se det ;)

Men det känns kul att kunna "se" igen. Trodde att min förmåga bleknat och försvunnit eftersom jag inte använt mig av den på så himla länge. Så en himla lycklig tjej är jag idag :)

//Kerstin

En helt vanlig kväll i ett pissljummet november ;)

Och vad händer här ute i Lövis nuförtiden då??? Tja som synes tydligen inte så mycket om man ska gå efter mina skrala uppdateringar ;)
Men mörkt som i säcken och geggigt som tusans är det där ute iaf.
Längtar faktiskt tills det blir stelfruset på marken och gärna med ett par decimeter snö så man slipper leriga hundar och få det lite ljusare.

Jag lider ju lite av vargskräck som jag skrivit om tidigare, och har lite problem med att gå ut och rasta hundarna i kolsvartet.
Det blir mest ett varv i "skogen" på gården på kvällarna.
Funderar även över vad som skulle försvara oss bäst om det nu skulle komma vargar. Min fällkniv eller ett rekorderligt aluminiumslagträ...hm, har inte kommit fram till något vettigt ännu för jag har ju dock 2 jyckar att hålla i oxå.
Tips emottages tacksamt :D

Nu har jag även fått beställt fondtapeter till både sovrummet och Freddes gamla rum...wiiihooo på det minsann!!!
Nu återstår bara att hämta dem och sätta upp dem, samt att bestämma vilken färg resten av väggarna ska ha.
I Freddes rum är det ju vita väggar så där kommer det bara att sättas upp en fondvägg med vit botten och fjärilar i olika nyanser av rosa och lite ord i silver.
Tror det kommer att bli skitnice :)

I sovrummet blir det en gammelrosa tapet med silver medaljonger på som fond bakom vår gråa säng. Men sen vet jag inte riktigt vilken färg övriga väggar ska ha...vita eller ljus varm silvergrå????
Finns det ens något som kan klassas som ljus varm silvergrå????

Har ju förra veckan köpt och skruvat ihop 2 hemnes sängbord och 2 höga hemnes byråer givetvis i vitt i sovrummet, och blir lite rädd att det blir för mycket vitt därinne.
Ja herreje…jag borde kanske tänka igen saker och ting längre än att jämt gå på impulser, men tja sån är jag.

Nå det blir nog bra i slutändan ändå, även om det blir några lager färg innan jag blir nöjd. Och för den som undrar så NEJ Uffe har inget SÄJ i mina renoveringar eftersom jag gör dem själv. Han brukar alltid muttra att det inte behövs göras om och att det är fint som det är, men han brukar bli nöjd med slutresultaten :)

Annars så rullar dagarna på som vanligt med jobb, hundraster och lek med älskade lilla Vincent <3
Ja att bli mormor är ju helt galet stort, och hjärtat svämmar över med älsk.
Jag blir som lyckligast när jag får hänga med mina minsta hjärtan Ebba och Vincent.
Man får tokas och busa så mycket och bara vara sig själv, och får så otroligt mycket kärlek tillbaka.

Nej nu måste jag göra ett nytt försök med att nanna kudden. Slumrade till vid halv sjusnåret i soffan och släpade mig upp till sängen för att fortsätta sova sen...men ack så det misslyckades.
Och vill det sig illa så kan den lilla luren kosta mig nattsömnen i natt :/
Fy vad less jag är på min rackliga sömn, och det är nog inget mot vad U blir eftersom det är då jag får mina lysande renoveringsideér ;)

Jag gonatt den som kan. C you/Kerstin